Arkiv för juni, 2011

Svart som natten av Ann Cleeves


Det är en ren slump att jag fick tag på den första delen i den s k Shetlandskvartetten när jag skulle läsa Ann Cleeves. Jag råkade ha en pocket hemma och läste den, utan att veta vilken bok i ordningen det var. Delarna är visserligen fristående, men jag gillar att läsa serier i rätt ordning.

Det är en kall januarimorgon och staden Lerwick på Shetlandsöarna ligger under ett djupt täcke av snö. Korparna seglar fram över den ensamstående mamman Fran Hunter som just har lämnat sin dotter i skolan och är på väg hemåt när hennes blick plötsligt dras till den frusna marken och ett konstigt bylte som ligger i snön. Det visar sig vara en ung kvinna, strypt med sin egen halsduk. Fran känner genast igen henne: det är grannflickan Catherine Ross, som tillsammans med sin pappa nyligen flyttat till Shetlandsöarna från England.

     Shetlandspolisen kallar genast på förstärkning från Skottland. Bland invånarna sprids nyheten om mordet blixtsnabbt och rykten om att stadens ensling Magnus Tait är inblandad i mordet börjar florera. När kommissarie Jimmy Perez ignorerar ryktena och istället börjar kartlägga vad som egentligen hänt sprider sig misstankarna vidare och lägger sig som en skugga över den lilla staden. Grannarna kastar illvilliga blickar på varandra och för första gången låser man sin ytterdörr. Alla känner alla – men en av dem är en mördare. Vem?

Miljön i den här boken är fantastisk och kompletterar historien perfekt. Boken utspelar sig på Shetlandsöarna under vintern med svarta korpar som cirkulerar över snön. Jag gillar verkligen Ann Cleeves sätt att skriva och hur hon bygger upp historien. Hon har verkligen förmågan att skapa en suggestiv miljöinramning. Jag har läst ganska delade meningar om den här boken, men jag ställer mig definitivt på de positivas sida. Jag tyckte varken att den var seg eller tråkig.  Jag hade ingen aning om vem som var mördaren förrän det avslöjades, men det är så det brukar vara. Det är sällan jag lyckas lista ut saker i förväg, men det kan till viss del bero på att jag faktiskt inte vill veta någonting i förväg, så jag låter helt enkelt bli att fundera. Som jag skrev igår så vill jag helst att allt ska vara ett enda stort mysterium fram till sista sidan. Och även här lyckas Ann Cleeves, för det är inte många sidor kvar när sanningen står helt klar.

Det är en typisk engelsk deckare på så sätt att man inte får lära känna polisen Jimmy Perez alls. Polisernas vardag och kärleksproblem är mer utmärkande för svenska deckare 🙂

Jag kommer definitivt att fortsätta med de andra delarna i serien efter den här.

 

Annonser

, ,

1 kommentar

Svart cirkel av Jonas Moström

Nylyssnat i bilen:

Snön ligger tung i Sundsvall den Luciakväll när den före detta rockstjärnan Rick Johnson under mycket egendomliga omständigheter mördas på ett hotellrum. Kommissarie Johan Axberg inleder en utredning som visar att superstjärnans glättiga fasad dolde många obehagliga överraskningar, däribland nära kontakter med den ryska maffian. Det hela kompliceras av att det enda vittne som sett mördaren på nära håll ligger i koma på Sundsvalls sjukhus. Och samtidigt planerar mördaren att slå till igen…


När jag läste Jonas Moströms första bok om kommissarien Johan Axberg och läkaren Erik Jensen – Dödens pendel – var jag övertygad om att Jonas Moström var en ny deckarfavorit. Bra skrivet, spännande och genomtänkt. Det har tagit ett bra tag innan jag tog tag i den andra delen – Svart cirkel . Den är också bra, men inte lika bra som den första. Det är inget fel på hur den är skriven, men jag gillar inte upplägget riktigt. När jag läser en spännande bok vill jag inte ha rapporter från ”den andra sidan”. Man får förstås inte hela sanningen klart för sig förrän mot slutet, precis som i alla andra deckare, men jag gillar att inte veta något alls – så länge som möjligt vill jag undra och vända blad. Allt ska helst vara ett enda stort mysterium fram till sista sidan 🙂

Jag ska definitivt läsa alla böckerna om Axberg och Jensen och näst i tur i serien står Hjärtats mörker, men just nu snurrar Frostnätter av Arnaldur Inridason i bilens CD-spelare.

Betyg: 4

,

Lämna en kommentar

Utan ett ord av Linwood Barclay

Du vaknar. Huset är tomt. Din familj är borta.

14-åriga Cynthia skriker åt sina föräldrar och slår igen dörren till sitt rum. När hon vaknar nästa morgon förväntar hon sig en konfrontation, men istället är huset tomt. Hennes mamma, pappa och storebror är borta.

25 år senare bestämmer sig Cynthia för att delta i ett tv-program om olösta fall i ett sista försök att få veta vad som hände den där natten. Först händer ingenting. Sen ringer telefonen. En mansröst säger att hennes familj förlåter henne. Cynthia är nära att bryta ihop. Är hennes familj vid liv? Varför har de aldrig hört av sig? Cynthia börjar forska i försvinnandet, och trådarna leder till fruktansvärda hemligheter. Kanske hade det varit bättre att låta det förflutna vila.

Det här är verkligen en thriller i min smak. Den höll mig i ett stadigt grepp redan från början och jag ville aldrig sluta läsa. Tyvärr tycker jag att den tappar det gastkramande greppet lite mot slutet. Om jag ska försöka identifiera vad det är i en thriller eller deckare som verkligen lyckas hålla mig i ett fast grepp, så ligger det mycket i det okända. I början bygger hela storyn just på det okända. Något hände den där natten med Cynthias familj, men ingen vet vad. Här är jag fast.

Vanligtvis är jag inte så förtjust i romaner skrivna i första person, men i den här boken tillför det faktiskt något. Eftersom det är Cynthias man som är berättarjaget, så kan hans egen osäkerhet över Cynthias psykiska hälsa spela en väldigt viktig roll.

Det som är minus är de kursiverade avsnitten som ska berätta korta avsnitt från den andra sidan, dvs den sida som vet vad som hände. De hade lätt kunnat redigeras bort! Jag gillade heller inte riktigt händelseutvecklingen mot slutet, det sätt på vilket sanningen kom fram. Mer om det vill jag inte säga.

Betyg: 4

Utan ett ord recenseras även av bl a: DN, Pocketblogg.se, Boktoka, Hyllan.

,

1 kommentar

Gästbloggar idag

Idag gästbloggar jag hos Christian Johansson.

Lämna en kommentar

Skrivretreat ett måste?

Är det någon mer än jag som inte får något skrivarbete gjort i vardagen? Jag fick ihop 25000 ord i Älvdalen och nu händer i stort sett ingenting.

Jag skulle ju vara med i Icakurirens novelltävling också, men hur ska jag lyckas med det om det fortsätter så här?

,

1 kommentar

Vyssan Lull av Carin Gerhardsen

Carin Gerhardsen slår de populäraste kvinnliga deckarförfattarna med hästlängder. Vyssan Lull är den tredje boken i Hammarbyserien och böckerna blir bara bättre och bättre.

Hammarbypolisen i Stockholm står handfallna inför den brutala avrättningen av en filippinsk kvinna och hennes två små barn i deras lägenhet. Man hittar inga spår efter gärningsmannen och frågorna blir bara fler.  Varför lever barnens svenske far isolerat, nästan utan kontakt med omvärlden? Och hur kunde kvinnan, på de små summor hon tjänade på svartstädning, ha råd med en lägenhet värd flera miljoner?

Berättelsen har sin upprinnelse i någonting som hände för länge sedan, när ett ungt par en solig majdag stannar till med bilen vid en kiosk för att köpa lördagsgodis till de två små pojkar som leker i baksätet.

Kriminalkommissarie Conny Sjöberg sliter hårt med utredningen med ett decimerat arbetslag. Jens Sandén lider av sviterna efter en hjärtinfarkt , Petra Westman famlar fortfarande efter identiteten på den man som våldtagit henne och kollegan Einar Eriksson är försvunnen och har inte dykt upp på jobbet.

Sjöberg själv är splittrad och bestämmer sig till slut för att gå till botten med sin gåtfulla bakgrund som hans mamma vägrat tala om. En dag knackar han på dörren hemma hos sin farmor som han under hela sitt liv trott var död.

Jag var fast redan från första sidan och med undantag för en natts sömn så sträckläste jag boken från början till slut. Vyssan Lull är en gripande, engagerande och spännande kriminalroman som inte innehåller en endaste tråkig textpassage. Det enda negativa jag kan säga är att jag reagerade på att vissa sammanträffanden var lite väl osannolika. Att den värld Carin Gerhardsen skildrar kanske är lite väl hemsk är inget som jag tycker gör boken sämre. Tvärtom.

Betyg: 4,5

Andra bloggare om Vyssan Lull: BokhoraDeckarhuset, Deckarbiten

,

5 kommentarer

Fallet med de försvunna böckerna av Ian Sansom

Israel Armstrong är en känslig själ. En bokälskande vegetarian i manchesterkostym som flyttar till Irland för ett efterlängtat jobb som bibliotekarie. Men när han efter tolv timmars resa kommer fram upptäcker han att biblioteket har stängt, för gott, och att hans nyblivna chef har glömt berätta att hans tjänst numera består i att köra en bedagad biblioteksbuss.

Strandad långt ute på den irländska landsbygden har Israel två val: Att med svansen mellan benen återvända till sitt halvdana liv i London och sitt halvdana jobb på en lågprisbokhandel i ett köpcentrum, eller att stanna kvar och sätta sig bakom ratten på en bokbuss som sett bättre dagar, och som inte bara saknar hyllor utan också böcker. För det visar sig vara nästa hake. Bibliotekets samtliga femtontusen böcker har försvunnit. Men vem stjäl så många böcker? Och hur?

Den högst motvillige hjälten finner sig snart indragen i såväl jakten på böckerna som i lokalbefolkningens romantiska intriger. Ingendera leder dit Israel väntat sig.

Fallet med de försvunna böckerna är en svårbedömd bok, eftersom jag tror att man måste ha en speciell sorts humor för att uppskatta den. Tyvärr är detta inte alls min humor och det påverkar förstås min uppfattning om boken.

Det finns en del korrekturfel, bl a ett ställe där Linda plötsligt heter Lisa. Jag läste om sidan för att se om jag hade  missat att en ny karaktär gjort entré, men när Linda suger vidare på den lakritsbit som Lisa just stoppat i munnen så förstår jag att det är samma person som avses. Spår efter ett klassiskt byte av namn på karaktär kanske?

Det är någonting som säger mig att det här kunde ha blivit bra, men det blir inte det. Ibland är Israel lite smårolig i all sin klantighet, men det blir aldrig riktigt roligt.

Fallet med de försvunna böckerna är första delen i en trilogi om den ofrivillige detektiven Israel Armstrong. Boken är ett recensionsex från Massolit Förlag.

Boken har även recenserats av: hyllan, bibliotekarien läser, Desirée.

Betyg: 2

,

3 kommentarer