Arkiv för kategorin Paradisäpplet

Lektörsutlåtande

I förrgår fick jag lektörsutlåtandet på kollektivromanen. För några år sedan anlitade jag en lektör för mitt deckarmanus och dessa två utlåtanden var av totalt olika karaktär. Jag bör tillägga att det inte var samma lektör.

Hur som helst så är det ovärderligt att anlita en lektör, för det tar inte lång tid innan man blir blind för sin egen text. Alla, och då menar jag verkligen alla, åsikter utifrån är guld värda. Finns det en som tycker någonting så finns det alltid fler. Man kan aldrig någonsin tillfredsställa alla läsare men målet är väl ändå så många som möjligt?

Men det största problemet, utifrån min egen erfarenhet, är att man har för bråttom att bli klar. Man ser mellan fingrarna med både det ena och det andra för att man har så bråttom att komma till det där målet. Med det menar jag inte att jag inte har arbetat om, flyttat runt, skrivit om flera gånger, utan jag menar att jag borde göra det ännu fler gånger. Jag borde dessutom låta manuset ligga i flera månader innan jag tar upp det igen och går hårt åt det ännu en gång.

Det är det jag tänker göra med deckarmanuset nu. Jag lägger kollektivromanen tillsammans med lektörsutlåtandet i en byrålåda och tar fram det igen om ett tag när det har fått ligga till sig. Under tiden plockar jag fram deckarmanuset och dess lektörsutlåtande igen. Börjar om från början. Börjar med att stryka allt det där som jag genast ser för att ge plats åt ny text. Men allra först ska jag göra ett synopsis och arbeta hårt med det tills jag känner att det kan bli en bra och övertygande story av det hela. Jag är redan övertygad om att jag kommer att stryka massor…

Är det bara jag bland alla skrivande människor som inte vet vilken genre man vill/borde skriva i?

 

, , ,

8 kommentarer

Årets sista dag

Året är slut och jag kan konstatera att jag nådde målet jag satte för några veckor sedan. Igår åkte jag till Posten och lämnade in mitt nya alster för första gången. Det känns lite märkligt att skiljas från något man har levt så nära så länge.

Men egentligen har denna resa bara börjat. Den första resan är från idé till färdigt manus och sedan kommer den här – från manus till tryckt bok. Det går att klara sig utan förlag men den vägen är både längre och jobbigare. Jag tycker att jag sträcker min tid redan nu. Ska jag både skriva på nästa bok och arbeta med utgivning samtidigt så vet jag inte hur det ska gå.

Jag håller på med sättning av denna bok för att trycka upp några ex till testläsare. Den behöver inte följa några exakta regler och ska inte säljas, men det är tillräckligt med jobb ändå!

Klär upp mig ikväll och hoppas allt vad jag orkar att Paradisäpplets resa ska sluta väl.

Gott Nytt År!

6 kommentarer

När är man klar?

Jag sitter här framför datorn och läsplattan och ska avsluta 14 månaders romanskrivande. Jag har bestämt mig för att sätta punkt senast nyårsafton, och därefter ska manuset få pröva sina vingar för första gången. Med tanke på hur många som blir antagna är sannolikheten stor att försöket misslyckas och därför finns redan en plan som tar vid efter en refusering.

Så när jag säger att jag är klar, så menar jag att kanske inte klar i alla fall, för om manuset refuseras krävs minst en omarbetning innan ett nytt försök kan göras. Men i skrivande stund har jag ingen aning om hur den omarbetningen skulle se ut och därför kommer sannolikt en lektör att anlitas i nästa steg.

Men först: premiärflygning.

7 kommentarer

Snart klar!

Det blev en aning hektiskt med NaNoWriMo och jobbet att skriva färdigt Paradisäpplet. Men jag överlevde NaNoWriMo genom att skriva som en galning en söndag (13000 ord) och avsluta med de 5000 sista dagen efter så att jag blev klar tio dagar för tidigt. Sedan gick jag direkt över till att jobba vidare på romanen som faktiskt snart är klar. Tror jag. Jag är tillräckligt rutinerad för att veta att man aldrig är klar när man tror att man är klar, men samtidigt vill jag tro att man lär sig någonting längs vägen och till slut kanske en roman kräver mindre redigering och omarbetning när man tror att man är klar än vad tidigare manus gjorde. Just för att man gör mer omarbetning under tiden och förhoppningsvis har lärt sig något så att man inte gör samma misstag varje gång.

När höstlöven dansar blev nästan en helt ny bok när jag var klar med redigeringen och jag hoppas verkligen inte att det blir så den här gången, men det tror jag inte. Jag tror faktiskt att jag snart är klar 🙂

,

5 kommentarer

En grund för framtiden

Så här långt har skrivarstugan kommit. Än kan jag inte sitta här och skriva men snart så! Tänk vad underbart det kommer att bli 🙂 Men det blir till att vänta till början på nästa år innan det händer något mer nu.

Men jag har annat att stå i. På tisdag är det den 1 november och vad börjar då om inte NaNoWriMo. Jag deltog förra året och påbörjade då Paradisäpplet som jag nu arbetar för fullt med att försöka avsluta. Drömmen hade varit att bli klar före den 1 november men det kommer inte att ske. Det blir dubbelarbete…

Jag vet inte om det kommer att gå. Jag minns hur det var förra året med stress och frenetiskt skrivande framför teven kväll efter kväll. Ibland halkade jag efter och fick knattra ännu snabbare på tangenterna för att komma ikapp. Det gick till slut men hjärnan fick gå på högvarv för att hela tiden fantisera ihop fortsättningen på romanen samtidigt som jag skrev. Det blir verkligen en utmaning att göra om det och försöka slipa till den förra romanen samtidigt.

Men ännu är det fortfarande oktober och jag har haft tid att vara ute i skogen och plocka trattkantareller vilka ska avnjutas ikväll efter en härlig höstdag.

Drömmer du om att skriva en roman men vet inte hur du ska börja? Haka på NaNoWriMo och kasta dig rakt ut i det okände på en gång! Undrar du något? Fråga mig 🙂

,

10 kommentarer

Skrivretreat i september

Det har gått ett tag sedan jag var i Älvdalen på skrivretreat, närmare bestämt en dryg månad. Just nu jobbar jag faktiskt ganska intensivt med att skriva färdigt romanen, om man nu kan använda det ordet med tanke på hur lite tid det ändå blir till skrivandet.

Jag påbörjade detta manus (Paradisäpplet) under NaNoWriMo (National Novel Writing Month) förra året, alltså den 1 november 2010. Därefter skrev jag nästan ingenting på flera månader. I juni 2011 åkte jag på skrivretreat i Älvdalen och skrev 25000 ord. Sedan skrev jag i princip ingenting under hela sommaren, tills jag åkte på skrivretreat igen i september. Då tog jag bl a fram stora motorsågen och styckade upp nästan hela manuset. Slängde en del stora bitar och sammanfogade de övriga igen i en annan ordning än de hade varit tidigare. Ett jobb som tog flera dagar i sträck.

Nu sitter jag här och skriver faktiskt flera gånger i veckan för att färdigställa manuset och kunna börja skicka in det till förlag. Och med detta inlägg vill jag då säga att utan NaNoWriMo och utan skrivretreat i Älvdalen hade jag förmodligen inte haft något manus att färdigställa.

,

2 kommentarer

Min bokmässa

Min bokmässa var alldeles underbar… Eller kanske inte. I år kunde jag inte gå på fredagseftermiddagen, vilket jag brukar göra utan min första dag blev lördagen. Alla som har varit på bokmässan vet att lördagen är en hemsk dag när det gäller att vandra omkring och titta. Det är däremot en mycket bra dag när det gäller att träffa folk. Varje år träffar jag numera några nya kontakter irl och det är fantasiskt roligt. Det bästa med bokmässan helt klart.

Jag tog inga kort i år. Jag gjorde egentligen inte särskilt mycket alls mer än att träffa folk. Och presentera mitt manus för ett förlag som generöst gav den möjligheten under bokmässan.

Inga böcker köpte jag, och nu ligger hela mitt fokus på att färdigställa manuset så att jag kan skicka in det.

,

2 kommentarer