Inlägg taggade Författare

Hur hanterar man kritik?

Hittade en intressant länk på Ann Ljungbergs blogg. Läs artikeln och fundera!

Det är en intressant frågeställning. Jag känner igen mig precis i det hon skriver, även om jag som icke publicerad författare förstås (ännu) inte utsatts för de riktiga prövningarna.

Men jag kan direkt relatera till den lektörsläsning jag utsatte mig för när jag betalade en summa pengar just för att få ett kritiskt och ärligt omdöme. Tjänsten jag använde mig av var helt anonym, så personen som läste mitt manus visste inte vem jag var och jag vet fortfarande inte vem lektören var.

Jag gjorde exakt så som det står i en av kommentarerna till blogginlägget. Jag läste det först snabbt (som att dra av ett plåster). Det var omöjligt att läsa det långsamt och begrundande, först var jag tvungen att ta reda på nivån av positiv och negativ kritik. Det var både och, men mest positiv faktiskt. Därmed inte sagt att den negativa kritiken som fanns inte var signifikant 🙂

Det bästa är när man får konstruktiv kritik som man direkt kan relatera till. Jag fick mig en liten känga på några saker som stämde precis. Lektören påpekade t ex att jag hade skrivit några riktigt bra miljöbeskrivningar medan andra inte hade givits tillräckligt med möda. Transportsträckor kallade han/hon dem. Och genast steg skammens rodnad på mina kinder. För givetvis hade jag hastat igenom flera miljöbeskrivningar medan jag lagt massor med krut på andra. Mitt i prick.

Det fanns lite fler sådana saker som jag också kände stämde bra. När man får konstruktiv kritik för något som man känner stämmer, så blir man riktigt lycklig. Eftersom man självklart hela tiden vill förbättra sig, så är det en enorm drivkraft att få någonting att jobba på. Många gånger har jag läst sönder mitt eget manus och stirrat mig blind på texten, så att jag inte kan se vad jag måste fokusera på. Innan jag fick lektörsomdömet hade jag ingen koll alls på vilka delar jag var bra på. Att få positiv kritik, att få reda på vad man är bra på, gör ju att man i första hand kan lägga mer energi på att förbättra det man är sämre på.

Sedan kan man återgå till att slipa även på det man är ganska bra på.

Jag fick även beröm som istället spred en glädjens rodnad över mitt ansikte. Jag fick bekräftelse på att någon som är proffskritiker faktiskt tyckte att jag behärskade flera saker, att jag hade lyckats sätta ihop ett helgjutet manus. Första nålsögat var passerat (lektörens ord).

MEN – för det finns naturligtvis ett sådant – något saknades, något som skulle få just min bok att sticka ut bland andra. Det här är det andra nålsögat, och det är betydligt mindre än det förra. Få lyckas ta sig igenom detta nålsöga och jag arbetar fortfarande på att komma dit.

Den kritik som är svårast att hantera måste vara när någon kritiserar något som man själv tycker att man är hyfsat bra på. Man kan alltid bli bättre, så ett visst mått av kritik – helst konstruktiv – är alltid välkommet. Men om jag skulle bli totalsågad för något jag är stolt över, så skulle det nog kännas ganska tungt.

Precis som Jody Hedlund skriver i inlägget, så är det nog viktigt att inte fästa för stor vikt vid vare sig positiv eller negativ kritik. Man får väga kritiken mot vem som framför dem, hur många som har framfört samma kritik och hur träffande den känns för en själv. Jag tror att det är viktigt att lyssna till sitt eget hjärta och att alltid sträva efter att bli bättre.

Lektörens största råd till mig – och därmed den viktigaste konstruktiva kritiken – var att försöka hitta min egen röst i den litterära världen. Den absolut svåraste uppgift jag kunde få. För hur gör man det?

, , , ,

2 kommentarer

Hur skriver man bra?

Hur ska man egentligen skriva för att det ska anses bra?

Självklart finns det inget rakt svar på detta. Vad som är bra är subjektivt, men det finns förstås en del riktlinjer att hålla sig till.
När jag själv skriver så utgår jag helt och hållet från mitt eget mått på vad som är bra. Man måste bryta mot regler för att kunna skriva en roman. Enligt språkliga regler får man t ex inte skriva en mening utan subjekt, men vad blir en roman om alla meningar innehåller subjekt? Det är tillåtet att rada upp satser med kommatecken emellan och det är tillåtet att skriva en mening med bara ett enda ord i.
Mycket av min språkliga grund lades en gång av min svensklärare på högstadiet. Det var han som präntade in att det heter svensklärare och inte svenskalärare. Det heter ”engelsk settervalpar” och inte ”engelska settervalpar”, för det betyder något helt annat. Ett exempel av många som etsat sig fast i minnet. Han sa en sak om just språkliga reger som jag minns mycket väl: Det är tillåtet att bryta mot språkliga regler, men för att det ska bli bra ska man vara medveten om att man gör det.

Men vad är det då för generella regler man ska hålla sig till? Det här är några av mina, som jag försöker hålla mig till:

1. Använd inte för många adjektiv. Det här är ett vanligt misstag, men oj så mycket bättre texten blir när man börjar ta bort adjektiv.
2. En viktig sak som jag fick lära mig på Författarskolan på Marstrand är att stryka allt som inte för historien vidare. Om ett ord inte tillför en mening någonting viktigt, så ta bort det. Om en mening inte tillför historien något viktigt, så ta bort den.
3. Gestaltning. Istället för att beskriva hur personer är, vad de tänker och känner – visa det. En erfaren författare sa till mig en gång att det här är hela nyckeln till ett författarskap.
4. Skriv inte läsarna på näsan. Överlämna åt läsaren att förstå själv. Läsarna förstår mycket mer än man själv tror många gånger.
5. Ge karaktärerna personliga röster och sätt att tala. Om man drar det till det yttersta så ska man kunna veta vem som talar utan att författaren anger det. Men det är är svårt, så jag brukar nöja mig med att försöka anpassa personernas sätt att tala till deras ålder, kön, personlighet mm. Om det är otydligt vem som talar, så anger jag det i texten.
6. Jag försöker tänka på hur jag använder adverb kopplade till hur en person talar. Jag vill inte utesluta dem, för jag tycker att de kan tillföra viktig information, men det får inte bli tjatigt.
7. Ha någonting att berätta. Det spelar ingen roll hur bra man skriver om man inte har något att framföra.
8. Hitta din personliga röst. Svårt men viktigt. Jag har nog inte riktigt hittat min än.

Ja, detta är några av de saker som hela tiden snurrar i huvudet medan jag sitter och skriver. Kanske någon annan har någon annan erfarenhet?

, , ,

Lämna en kommentar