Mirakelmannen av Jonas Moström

Den femte boken om Axberg och Jensen är har inte den mest engagerande storyn, men den är som vanligt när det gäller Jonas Moström ingen besvikelse. Jag lyssnade lika andäktigt på den här som på de tidigare delarna. Naturligtvis har de brister, men jag tycker att de här böckerna är bra mycket bättre än många av de deckare som ligger på topplistorna.

Böckerna är engagerande och lätta att följa utan att vara överdrivet enkla. Det som jag kan tycka är negativt är att det ibland blir lite för förutsägbart och att vissa av böckerna inte har lika intressant story som de andra.

Mirakelmannen är inte en av de bästa delarna i serien men den är fortfarande läsvärd.

Första dagen på sin påtvingade tjänstledighet får kriminalkommissarie Johan Axberg ett oväntat samtal från Mattias Molin, en vän från barndomen som han inte haft kontakt med på många år. Han säger sig veta något om den olycka då en annan barndomsvän, den så kallade mirakelmannen Chris Wirén, drunknade under en fisketur.

Wirén var chef för Symfonikliniken – ett hälsocenter som erbjuder alternativ vård till obotligt sjuka personer för skyhöga belopp. Han skapade sig ett världsrykte när han botade en Hollywoodstjärna
från skelettcancer trots att alla läkare ansett att det var omöjligt. Nu vallfärdar rika personer från jordens alla hörn till Symfoniklinken för att bli friska från sjukdomar som läkarvetenskapen inte rår på.

Efter viss tvekan beslutar sig Johan Axberg för att återvända. När han kommer fram hittar han Mattias död, brutalt ihjälslagen i köket.
Förtvivlad och chockad beslutar han sig för att hitta mördaren och samtidigt ta reda på sanningen bakom mirakelmannens död. Vad var
det Mattias hade velat berätta?

Annonser

,

  1. #1 av Annelie på 12 september 2011 - 7:10

    Då har jag hittat din blogg (igen). Har du några fina kort på älvdalen och vandrarhemmet?:) Ska bli spännande att följa din resa med boken. Den lät spännande. Hoppas att du lämnade kvar spöket där uppe! kram Annelie

    Gilla

    • #2 av annaljungdahl på 14 september 2011 - 9:19

      Jag har nästan inga kort! Är jättedålig på att ta fram kameran när jag åker till Älvdalen. Men några har jag. Ska ta mig i kragen och bloggar om vistelsen på Tre Björnar 🙂

      Gilla

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: