Afrikanska noveller och en svensk deckare

Petina Gappahs novellsamling Sorgesång för Easterly handlar om ett Zimbabwe som håller på att falla samman medan alla låtsas som ingenting. Vissa noveller berör mer än andra. Mannen som får ett s k ”Nigeriabrev” sammanfaller lustigt med att jag själv fick ett sådant för första gången i fredags. Tänk att jag kommer att ärva 10 miljoner dollar…

Jag är inte så förtjust i novellformen, men jag måste samtidigt erkänna att jag inte har gett den en särskilt stor chans heller. Jag hade lite svårt att anpassa mig i början, men mot slutet hade jag faktiskt kommit in i det här med att abrupt lämna en historia som knappt startat för att kasta mig in i nästa.

Mer sammanhängande är Sofie Sarenbrants Vecka 36, som är en riktig bladvändare. Jag tycker dock att den gott kunde ha varit lite tjockare. Det händer saker hela tiden, men man får aldrig riktigt lära känna karaktärerna.
Att flera av huvudpersonerna är höggravida gör det till en lite annorlunda deckare. Den utspelar sig under sommarsäsongen i Brantevik och ansluter sig därmed till den stora mängden av svenska ”kustdeckare”. Det är tydligen något som säljer, att låta sin deckare utspela sig någonstans vid kusten – väst- eller öst- eller syd – och gärna en turistort. Men det är spännande och svårt att lägga ifrån sig den här boken innan man får veta vad som egentligen hände höggravida Agnes när hon försvann på den korta promenaden från karaokestället till huset de lånat för semestern.

Annonser

, , ,

  1. Lämna en kommentar

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: